Inför riksdagsvalet 2026 har Svenska Rymdsällskapet ställt ett antal frågor till samtliga åtta riksdagspartier om svensk rymdverksamhet och framtida rymdpolitik. Glädjande nog har alla partier svarat.
Det första intrycket är positivt. Det finns en bred politisk samsyn om att Sverige är och bör fortsätta vara en rymdnation. Partierna lyfter forskning, innovation, säkerhet, klimatövervakning, kommunikation, konkurrenskraft och internationellt samarbete. Det finns också ett brett stöd för att utveckla rymdbasen Esrange utanför Kiruna och för att modernisera den svenska rymdlagstiftningen.
Men när vi läser svaren tillsammans framträder också en annan bild. Partierna är i stor utsträckning överens om att rymden är viktig – men betydligt mindre sägs om vart Sverige egentligen ska.
Svenska Rymdsällskapets slutsats är därför att svensk rymdpolitik behöver mer än en positiv grundinställning. Den behöver en långsiktig vision, konkreta mål och resurser som står i proportion till de möjligheter som partierna själva beskriver.
Stor samsyn – men olika motiv
Det finns tydliga skillnader mellan partierna i synen på varför rymden är viktig.
Moderaterna lägger stor vikt vid säkerhet, internationellt samarbete, svensk industri och teknisk konkurrenskraft. Rymden beskrivs som ett allt viktigare strategiskt område och Esrange som en resurs för Sverige, Nato och EU. Partiet pekar också på konkreta satsningar på bland annat ett militärt rymdprogram, nationella program för satelliter och rymdteknik samt en nationell forskarskola.
Kristdemokraterna har en liknande säkerhetspolitisk profil och betonar strategisk autonomi, konkurrenskraft, Nato och robusta rymdbaserade system. Samtidigt understryker partiet självt att svensk rymdpolitik behöver bli mer långsiktig och konkret. Det är en synpunkt som Svenska Rymdsällskapet i sak delar.
Liberalerna presenterar den tydligaste konkreta framtidsbilden. Om tio år vill partiet att Sverige ska kunna designa, bygga, skjuta upp och driva satelliter från eget territorium och att Esrange ska ha regelbundna satellituppskjutningar. Partiet betonar också forskning, utbildning, klimatnytta och säkerhet och vill öka de statliga satsningarna.
Sverigedemokraterna betonar nationell kapacitet, säkerhet och svensk handlingsfrihet. Partiet vill utveckla Esrange, stärka Sveriges roll inom ESA, öka samarbetet med privata företag och fördjupa samarbetet med andra demokratiska rymdnationer. Även Sverigedemokraterna anser att dagens statliga satsningar är för låga.
Socialdemokraterna beskriver rymden som en strategisk tillgång för samhällsnytta, industri, innovation och säkerhet. Partiet vill stärka Sveriges roll inom ESA och EU, utveckla Esrange, införa en ny rymdlag och etablera ett nationellt satellitprogram. Socialdemokraterna anser också att dagens statliga satsningar är för låga.
Centerpartiet har den tydligaste marknads- och innovationsorienterade profilen. Staten bör enligt partiet gå från passiv bidragsgivare till en ”smart och krävande beställare” som skapar en hemmamarknad för svenska rymdföretag. Centerpartiet lyfter AI och rymddata, små och medelstora företag, klimatnytta och civil-militär samverkan och anser även det att satsningarna är för låga.
Miljöpartiet betonar framför allt forskning, klimat- och miljöövervakning, samhällsnytta, hållbarhet och fredligt internationellt samarbete. Partiet är positivt till Esrange men lyfter samtidigt miljökonsekvenserna av uppskjutningsverksamhet och menar att utvecklingen måste vara kunskapsbaserad och långsiktigt hållbar. Miljöpartiet bedömer dagens satsningsnivå som ungefär rätt.
Vänsterpartiet skiljer tydligast ut sig genom sin betoning på fredlig användning av rymden och sin kritik mot militarisering och kommersialisering. Partiet vill prioritera forskning, särskilt klimatforskning, och internationellt samarbete inom ramen för FN:s rymdfördrag. Samtidigt anser Vänsterpartiet att de statliga satsningarna är för låga och vill se högre forskningsanslag.
Fem partier vill se större satsningar
En av de mest konkreta frågorna i enkäten gällde nivån på statens satsningar på rymdverksamhet, forskning och rymdteknik.
Centerpartiet, Liberalerna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet anser att satsningarna är för låga. Moderaterna och Miljöpartiet bedömer dem som ungefär på rätt nivå, medan Kristdemokraternas fritextsvar anger att nivån ”i grunden är rimlig”, samtidigt som satsningar på säkerhet, beredskap och rymdbaserad infrastruktur vid behov bör förstärkas.
Det innebär alltså att en majoritet av riksdagspartierna uttryckligen efterfrågar större satsningar.
Det välkomnar Svenska Rymdsällskapet. Men nästa fråga måste vara: hur mycket, till vad och med vilket mål?
Om rymden, som partierna själva skriver, är viktig för Sveriges säkerhet, klimatarbete, industriella konkurrenskraft, forskning, innovation och tekniska självständighet behöver detta också återspeglas i konkreta prioriteringar och långsiktiga investeringar.
Säkerhetspolitiken dominerar – av goda skäl
En tydlig förändring jämfört med hur rymdpolitik diskuterades för bara ett decennium sedan är säkerhetspolitikens starka ställning.
Det är inte svårt att förstå. Kriget i Ukraina har demonstrerat betydelsen av satellitkommunikation, navigation, jordobservation och underrättelsekapacitet. Sveriges Nato-medlemskap har förändrat vår säkerhetspolitiska roll, och beroendet av rymdbaserad infrastruktur ökar snabbt.
Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna betonar detta särskilt tydligt, men även Socialdemokraterna och Centerpartiet lyfter säkerhetsdimensionen. Miljöpartiet betonar fredlig och hållbar användning, medan Vänsterpartiet uttrycker tydlig oro för militariseringen av rymden.
Svenska Rymdsällskapet ser säkerhetsdimensionen som viktig. Ett demokratiskt samhälle måste kunna skydda sin infrastruktur, sin kommunikation och sin handlingsfrihet. Men säkerhetspolitiken får inte bli hela den svenska berättelsen om rymden.
Rymden är också en utvecklingsarena
Här tycker vi att partiernas svar blir försiktigare.
Rymdverksamhet handlar inte bara om att använda dagens satelliter bättre. Under de kommande årtiondena kan själva rymdekonomin förändras i grunden.
Återanvändbara bärraketer har redan förändrat ekonomin för uppskjutningar. Månen har åter blivit ett konkret mål för stora rymdprogram. Nya marknader kan växa fram kring produktion, energi, kommunikation och resursutnyttjande utanför jorden. AI och snabbt växande behov av beräkningskapacitet kan skapa tillämpningar som vi i dag bara ser början av. Bemannad rymdfart kan komma att omfatta långt fler människor än dagens lilla grupp professionella astronauter.
Vilken roll vill Sverige och Europa spela i denna utveckling?
Ska Europa utveckla en starkare egen förmåga inom återanvändbara uppskjutningssystem? Ska Sverige delta mer aktivt i utvecklingen kring månen? Hur bör vi förhålla oss till framtida resursutnyttjande i rymden? Vilken roll ska Sverige spela inom ESA och andra internationella samarbeten? Bör Sverige ha ambitionen att fler svenska astronauter ska flyga i rymden?
På dessa områden ger enkätsvaren få konkreta besked.
Och människan i rymden?
Den kanske tydligaste luckan gäller människans framtid i rymden.
Liberalerna nämner Sveriges två astronauter och flera partier talar om forskning, teknikutveckling och internationellt samarbete. Men inget av svaren utvecklar någon egentlig politik för bemannad rymdfart eller för människans långsiktiga närvaro utanför jorden.
För Svenska Rymdsällskapet är detta inte en perifer fråga.
På kort sikt handlar rymdverksamhet om mycket konkreta behov på jorden. Satelliter hjälper oss att förstå klimatförändringar, kommunicera, navigera, hantera katastrofer och skydda våra samhällen. Forskning för rymdmiljöer kan samtidigt driva utvecklingen av slutna kretslopp för vatten, luft, energi, mat och material – tekniker som också kan bidra till mer resurseffektiva och hållbara samhällen på jorden.
Men det finns också ett betydligt längre perspektiv.
Människan har under hela sin historia utforskat nya miljöer och successivt utvidgat det område där vi kan leva och verka. Rymdtekniken öppnar för första gången möjligheten att fortsätta denna utveckling bortom jorden.
Vi vet inte hur snabbt det kommer att ske. Men om permanenta mänskliga samhällen en dag etableras på månen, Mars, i rymdstationer eller på andra platser i solsystemet kan detta på mycket lång sikt innebära att en betydande – kanske en dag större – del av mänskligheten lever utanför jorden än på ursprungsplanetens yta.
Det perspektivet förändrar frågan om varför rymdpolitik är viktig.
Vilka värderingar följer med ut i rymden?
Om mänskliga samhällen etableras utanför jorden kommer de inte att uppstå i ett politiskt vakuum. De institutioner, normer och rättigheter som byggs in i de första samhällena kan få konsekvenser långt in i framtiden.
Vem bestämmer där? Vilka rättigheter har individen? Vem kontrollerar resurser och infrastruktur? Hur hanteras konflikter? Hur skyddas människors frihet och värdighet?
Frågan om rymdens framtid är därför också är en demokratifråga.
Sverige är ett litet land, men vi är en del av ett Europa som representerar demokrati, rättsstat, vetenskaplig öppenhet och mänskliga rättigheter. Om människans närvaro i rymden växer under det kommande århundradet bör demokratiska samhällen vara med och forma denna utveckling från början.
Alternativet är att överlåta initiativet – och därmed i förlängningen en del av möjligheten att forma normerna – till auktoritära stater eller till ett fåtal privata aktörer.
Sveriges rymdpolitik handlar därför inte bara om vad som händer under nästa mandatperiod. Den handlar också om vilken roll Sverige och Europa vill spela i en utveckling som kan sträcka sig över generationer.
Från positiva ord till en svensk vision
Vi är glada över den breda uppslutning kring svensk rymdverksamhet som enkäten visar. Det är en styrka att rymdpolitiken inte följer någon enkel höger–vänsterlinje och att samtliga riksdagspartier ser ett värde i att Sverige förblir en aktiv rymdnation.
Men bred samsyn får inte bli liktydigt med låga krav på konkretion.
Inför nästa mandatperiod skulle Svenska Rymdsällskapet därför vilja se att partierna går ett steg längre. Vi efterfrågar en svensk rymdpolitik som svarar på tre frågor:
Vad vill Sverige uppnå?
Inte bara nästa år, utan om tio, tjugo och femtio år.
Vad krävs för att komma dit?
Vilka investeringar, kompetenser, infrastrukturer, internationella samarbeten och lagändringar behövs?
Vilken roll vill Sverige spela i människans långsiktiga utveckling i rymden?
Ska vi nöja oss med att använda den teknik andra utvecklar, eller ska Sverige och Europa vara med och forma utvecklingen – tekniskt, ekonomiskt och demokratiskt?
Rymden är redan en del av vår vardag och vår säkerhet. Men den kan också bli en av mänsklighetens viktigaste utvecklingsarenor under kommande århundraden.
Sverige har forskning, industri, geografiska förutsättningar, Esrange och en lång tradition av internationellt samarbete. Vi har också värderingar värda att bära med oss.
Det är dags att formulera en rymdpolitik som motsvarar den möjligheten.
Här hittar du enkäten i sin helhet samt riksdagspartiernas kompletta svar: