Lag om rymdverksamhet – föråldrad lag ska uppdateras!

Det finns en svensk lag som heter ”Lag om rymdverksamhet”. Den stiftades 1982. Sedan dess har världens rymdverksamhet utvecklats så mycket att det nu finns ett behov av en ny rymdlag. Detta föreslogs i utredningen om svensk rymdstrategi år 2015 och i april i år har regeringen nu utfärdat direktiv till en särskild utredare som ska föreslå det nya innehållet i rymdlagen. Utredningen ska vara klar 1 juni 2021. (Av Ariel Borenstein. Källor: utdrag ur Rymdlagen, Rymdförordningen och nya direktivet om rymdlag. 2020-06-16)

Vad handlar den nu gällande rymdlagen om?

Den rymdlag som togs i november 1982 innehåller bara 6 paragrafer. Lagens officiella beteckning är SFS 1982:963. Den talar inte alls om hur staten ska bedriva rymdverksamhet utan handlar nästan bara om hur staten ska förhindra att privatpersoner och företag intresserar sig för rymden.

Den första paragrafen definierar gränserna för rymdlagen. ”Förutom sådan verksamhet som helt äger rum i yttre rymden räknas till rymdverksamhet också utsändning av rymdföremål samt alla åtgärder för att manövrera eller på annat sätt påverka utsända rymdföremål”.

Att ta del av den information som rymdfarkosterna sänder ner till Jorden eller att sända upp sondraketer omfattas inte av lagen.

Svenskar får inte sända upp raketer någonstans i världen.

Paragraferna 2 – 4 handlar om den svenska statens monopol på att bestämma hur rymdfarkoster får sändas upp från svenskt territorium. ”Tillstånd till rymdverksamhet meddelas av regeringen”.

Vad som är häpnadsväckande är att Sverige också förbjuder svenska medborgare och företag att jobba med rymdverksamhet utomlands utan tillstånd!

Du kan dömas till fängelse för rymdverksamhet!

Den femte paragrafen talar om vad straffet är för att bryta mot lagen. ”Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bedriver rymdverksamhet utan att ha erforderligt tillstånd döms till böter eller fängelse i högst ett år.” Hur skulle man kunna bedriva rymdverksamhet av oaktsamhet. Av misstag?

Den sjätte och sista paragrafen säger att om en privatperson eller ett företag bedriver rymdverksamhet utan lov och då ställer till med en jäkla massa skador, som den svenska staten känner sig skyldig att betala för, så kommer staten att kräva skadegöraren på pengarna.

Jag vill gärna nämna att Olof Palme var statsminister 1982 och undertecknade lagen.

Rymdförordningen.

Som ett komplement med förtydliganden av en viss lag brukar riksdagen ofta anta en förordning. Så också för rymdlagen.

De tre första paragraferna i Rymdförordningen berättar hur man i praktiken ska tillämpa bestämmelserna i lagen vad gäller tillstånd för privatpersoner och företag att bedriva rymdverksamhet. Det är Rymdstyrelsen som ska se till att allt går rätt till.

Men fjärde och sista paragrafen innehåller något annat. Där bestäms att Rymdstyrelsen ska föra ett register över vad man sänder upp i rymden från Sverige. Här är paragrafen i sin helhet:

4 §   Rymdstyrelsen skall föra register över de rymdföremål för vilka Sverige är att anse som utsändande stat enligt artikel 1 i konventionen den 14 januari 1975 om registrering av föremål som har sänts ut i yttre rymden.

Om förutom Sverige, en annan stat också kan anses som utsändande stat enligt konventionen skall rymdföremålet registreras i Sverige endast om så har överenskommits mellan de berörda staterna.

Av registret skall framgå
   1. beteckning eller registernummer på rymdföremålet,
   2. dag och område eller plats för utsändande,
   3. grundläggande parametrar för kretsbanan, inbegripet
      a) omloppstid
      b) banplanets lutning
      c) apogeum och
      d) perigeum,
   4. rymdföremålets allmänna användning.

Rymdstyrelsen skall genom Utrikesdepartementets förmedling lämna uppgifter från registret till Förenta nationernas generalsekreterare.

Men vad vill man med svensk rymdverksamhet?

Rymdlagen säger inte ett ord om hur Sveriges rymdverksamhet ska bedrivas. Men nu är det dags att formulera om rymdlagen.

Ur utredningsdirektivet: ”Rymdutredningens betänkande En rymdstrategi för nytta och tillväxt (SOU 2015:75) föreslår att en översyn av den svenska rymdlagen ska göras. Regeringen framför i skrivelsen En strategi för svensk rymdverksamhet (skr. 2017/18:259) att det för en ökad svensk närvaro i rymden krävs att de regleringar som rör rymdverksamhet är anpassade till behoven. Ett mål i strategin är att svensk rymdlagstiftning utgör ett stöd för rymdverksamhet i Sverige, säkerställer att internationella åtaganden efterlevs och möjliggör privata investeringar i svensk rymdverksamhet. I skrivelsen anför regeringen att det bör göras en översyn av rymdlagen för att säkerställa att den tar hänsyn till dagens behov och framtida möjligheter.”

2 april 2020 beslöt regeringen ge en utredare i uppdrag att ”göra en översyn av regelverket för rymdverksamhet”, dvs föreslå en ny rymdlag.

Utredningsdirektivet presenterades med följande kommentar:

”Det behövs en långsiktigt hållbar reglering av rymdverksamheten som beaktar internationella regelverk och nationella säkerhetsbehov. Det är också viktigt att företag, universitet och högskolor samt myndigheter inom rymdområdet har goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet. En särskild utredare får nu i uppdrag att göra en översyn av rymdlagen och vid behov den anslutande rymdförordningen.”

Så här lyder en sammanfattning av direktivet:

”Syftet med översynen är att åstadkomma en långsiktigt hållbar reglering av rymdverksamheten som står i samklang med internationella regelverk och nationella säkerhetsbehov och som skapar förutsägbarhet och goda förutsättningar för företag, universitet och högskolor samt myndigheter inom rymdområdet. Utredaren ska bl.a.

• ta ställning till om det i rymdlagen bör införas bestämmelser om vilka krav som ska gälla för att få tillstånd till rymdverksamhet och om staten bör omfattas av tillståndsplikt,

• undersöka om det är lämpligt att i rymdlagen införa bestämmelser om skydd för rymdmiljön och förebyggande av uppkomsten av rymdskrot, och

• vid översynen ta hänsyn till Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen och folkrättsliga förpliktelser samt bedöma om skydd för Sveriges säkerhet bör regleras i rymdlagen.

Utredaren ska också identifiera på vilka områden kompletterande reglering kan behövas för att kommersiell bemannad rymdfart ska kunna bedrivas.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2021.”

Länk till utredningsdirektivet!

Kommentarer är stängda, men trackbacks och pingbacks är öppna.