Tillbaka till Månen.

Astronauter ska landa på Månen under detta decennium.  

”Ett litet steg för en man, men ett stort språng för mänskligheten”, sa Neil Armstrong när han som den första människan någonsin tog första steget ner på månens yta. Det var år 1969. De sista astronauterna på månen, Eugene Cernan och Harrison Schmitt, åkte hem 1972. Nu har NASA som mål att astronauter igen ska åka till månen. En rymdstation ska kretsa runt månen och en bas på månens yta ska börja byggas, allt i samarbete med privata företag och andra rymdnationer. (Källa: Tidningen Space News)

Svenska Rymdsällskapet inleder en artikelserie där vi berättar hur långt planerna framskridit hittills och sedan bevakar utvecklingen. Den första nya bemannade landningen på månen sker troligtvis år 2028.

Rymdpolitik – ska NASA åka till månen eller inte?

Här är en genomgång av hur de olika presidenterna i USA har sett på utforskning av Månen. Vi börjar med George H.W. Bush på 80-talet och går fram till Joe Biden. Ska vi åka till Månen eller inte?

Tillbaka till månen – båda Bush försöker.

Apollo-programmet var en stor framgång med sex bemannade landningar på månen åren 1969 till 1972. Men sedan tyckte man att det började kosta för mycket. USA hade vunnit över Sovjet i rymdkapplöpningen, i alla fall i tävlingen om vem som skulle komma först till Månen, och nu var månlandningar inte lika viktiga. Sovjet och USA upphörde på 70-talet t.o.m. att sända obemannade farkoster till Månen.

År 1989 tog president George H.W. Bush initiativ till ett nytt program för bemannade månlandningar. Men planerna kom av sig. Bill Clinton var inte så ivrig.

President George W. Bush, son till den äldre Bush, gjorde också ett försök år 2004. Senast 2020 skulle amerikanska astronauter igen landa på månen. NASA började bygga ny stor raket och nytt rymdskepp. Men nästa president, Barack Obama, tillsatte en utredning, och den kom fram till att månprogrammet var kraftigt underfinansierat. Så beslut togs om nytt rymdprogram. Nu skulle man inte alls satsa på utforskning av månen utan sikta på bemannad landning på Mars i slutet på 2030-talet.

Många obemannade sonder till Månen.

Under 2000-talet har intresset ökat för utforskning av månen. Flera länder har sänt iväg månsatelliter och månlandare: USA, ESA, Japan, Kina, Indien och Israel. De senaste åren har framför allt Kina framgångsrikt landat farkoster på månen. Kina har gjort första landningen på månens baksida, man har kört på ytan med en ”rover” och för första gången sedan 1976 hämtat grus från månen.

Donald Trump och Mike Pence undertecknar ny policy – bra!

I december 2017 undertecknade president Donald Trump ett dokument som kallades ”Space Policy Directive 1”. Det gav NASA i uppdrag att ändra sina prioriteringar. USA skulle sända astronauter till månen igen, och sedan fortsätta till Mars och ut I solsystemet.

Direktivet innehöll ingen plan för hur detta skulle förverkligas eller finansieras. Det var endast ett upphävande av förbudet från Obama-tiden för NASA att satsa på Månen. På NASA tog man genast itu med att med begränsade resurser utnyttja denna möjlighet. Som mål satte man en bemannad månlandning år 2028. Arbetet på att bygga en ny raket och ett nytt rymdskepp fortsatte och man inledde samarbete med privata företag och andra rymdnationer. (En personlig kommentar: Jag hatar Donald Trump men hans Space Policy Directive 1 gillade jag väldigt mycket. Nu kunde jag se fram emot månlandning 2028.)

Donald Trump och Mike Pence ger NASA order att landa på månen redan 2024 – dåligt.

I mars 2019 kom så en order från presidenten till NASA: man måste göra bemannad landning redan 2024. Det var varken tekniskt eller ekonomiskt möjligt att forcera fram en månlandning på så kort tid. Alltför snabb tillverkning av utrustning med alltför få tester innebär att faran ökar för astronauternas liv. Dessutom: att sända människor till månen är väldigt dyrt. Om inte kongressen sköt till många miljarder dollar så skulle NASA tvingas till nedskärningar av andra program. Rymdforskning, miljösatelliter, utbildningsprogram för allmänheten och mycket mer hotades av sänkt budget.

Åsikterna gick isär om hur man skulle se på detta. Det fanns astronauter som välkomnade de nya planerna. Harrison Schmitt, t.ex., tyckte att 2028 var ett alltför avlägset årtal. Det fanns politiker som kritiserade de orealistiska ekonomiska förutsättningarna.

Ny president och ny chef för NASA.

NASA:s chef Jim Bridenstine försökte tappert hävda att man skulle kämpa på och lyckas med en månlandning 2024. Men så kom presidentvalet 2020 och Donald Trump och Mike Pence tvingades lämna Vita Huset. Den nye presidenten Joe Biden håller fast vid planerna på att USA ska fara till Månen, men det tidigare årtalet är skrotat och NASA kan igen sikta på det realistiska årtalet 2028.

Ny chef för NASA blev nyligen Bill Nelson, en politiker som varit uppe på den internationella rymdstationen.

Kommande artiklar på temat färder till Månen ska handla om raketer och rymdskepp, om privata företag som bygger månlandare, om månplaner i olika länder, om obemannade sonder, om kommande rymdstationen Gateway, om astronauter. Och mycket mer. Artikelserien pågår åtminstone till 2028!!!

Kommentarer är stängda, men trackbacks och pingbacks är öppna.