På 2000-talet har farkoster igen börjat sändas till Månen efter en lång paus. De gyllene åren för rymdverksamhet i samband med Månen var 1959 till 1976. Ett oräkneligt antal farkoster sändes iväg mot Månen av Sovjetunionen och USA under de åren.
Rymdåldern kan anses börja 1957 när Sovjetunionen sände upp världens första satellit. USA la ner stora resurser på att komma ikapp, och snart pågick en s.k. rymdkapplöpning om vilket av de två länderna som åstadkom mest inom rymdverksamhet.
Den första farkost som sändes mot månen var Luna 1, en sovjetisk sond, 1959. Den passerade förbi månen och gick vidare in i bana runt solen. Samma år sände Sovjet Luna 2 mot månen och det blir första människotillverkade föremålet på månen eftersom farkosten kraschlandade.
Kort därefter, också 1959, flög Luna 3 bakom månen och tog fotografier från baksidan. Bilderna sändes till Jorden.
1962 sände USA farkosten Ranger 4 mot Månen. Också den kraschlandade.
1966 lyckades Sovjet mjuklanda med Luna 9 och Luna 13. Dessa farkoster tog de första fotografierna på månens yta.
USA gjorde sedan fem mjuklandningar med en serie Surveyor-landare.
Efter att USA 1969 inlett sina bemannade månlandningar sände Sovjet obemannade Luna 16 att mjuklanda på månen och sedan återvända till Jorden med mångrus år 1970. Man upprepade detta med Luna 20 år 1972 och Luna 24 år 1976. Efter 1976 har inget materiel hämtats hem från månens yta.
De amerikanska astronauterna körde omkring med månbilar under de tre sista besöken. Sovjets motsvarighet var de obemannade rovers, Lunokhod, som landsattes 1970 och 1973.
USA kartlade åren 66 – 67 hela månens yta med sonder som kretsade i bana runt månen. Serien hette Lunar Orbiter.
Båda länderna råkade ut för missöden under hela perioden 1959 – 76 när raketuppskjutningar misslyckades, farkoster kraschade oavsiktligt mot månen eller man tappade radiokontakten.
Efter den sista sovjetiska farkost som 1976 hämtade hem mångrus upphörde båda länderna med sin utforskning av månen. Man ansåg på båda håll att det började bli för kostnadskrävande med månprojekt.
Det skulle dröja ända till 1990 innan en farkost igen sändes iväg mot månen. Och då var farkosten varken rysk eller amerikansk, utan japansk! Det var Japans sond ”Hiten” som gick in i bana runt månen. USA sände två farkoster till månen på 90-talet, men det var först på 2000-talet som den nya månperioden inleddes. Nu sänder Europa, Japan, Kina, Indien och USA allt fler farkoster till månen, medan Sovjet/Ryssland inte längre är med på spelplanen. En ny månperiod är på väg!