Utredning om satelliter från Esrange

På uppdrag av regeringen har Rymdstyrelsen och SSC utrett de kommersiella möjligheterna med att börja sända upp satelliter från Esrange. Nu har deras utredning överlämnats till regeringen. (2018-01-12)

”Slow satellite running”

Arbetet med att skapa kapacitet för uppsändning av satelliter från Esrange skulle kunna åskådliggöras med den gamla blueslåten ”Slow train running”. Riksrevisionen kom i januari 2013 med en granskning av den statliga rymdverksamheten. Sedan dess har tre utredningar gjorts om möjligheten att sända upp satelliter från Esrange . Alla utredare är positiva till förslaget. Kanske dags för ett beslut nu?

Riksrevisionen framhöll 2013 behovet av en mer konsekvent rymdverksamhet från staten sida. Det fanns stora utvecklingsmöjligheter som borde tas tillvara. Dåvarande regering tillsatte en utredning under ledning av landshövding Ingemar Skogö. Till sin hjälp hade han många experter och fick input från rymdföretag, forskare och användare av satellitdata. Angående Esrange föreslår utredaren att:
”Regeringen bör tillsätta en nationell samordnare med uppgift att på regeringens vägnar förhandla med relevanta parter, nationellt och internationellt, om möjligheten att Sverige ska kunna sända upp satelliter i omloppsbana från Esrange.”

Regeringen tillsätter då en utredning speciellt om Esrange. Utredaren f.d. minister Jan Nygren kommer 2016 fram till slutsatsen att Esrange bör uppgraderas för att kunna sända upp små satelliter.

Vad händer sedan? Jo regeringen tillsätter en ny utredning, denna gång ska de berörda själva utreda de eventuella affärsmässiga möjligheterna. Rymdstyrelsen och SSC har nu presenterat sitt resultat.

Rymdstyrelsen och Swedish Space Corporation.

Den utredning som presenteras nu konstaterar att det behövs statlig finansiering med ca 500 miljoner för att bygga nödvändig infrastruktur, bl.a. en ny uppskjutningsramp, det behövs en ny rymdlag samt man rekommenderar förhandlingar med grannländerna.

Marknadspotentialen.

I utredningen sägs att ”SSC har värderat marknadspotentialen och analyserat olika scenarios för satellituppsändning från Esrange. Slutsatserna är att det finns en adresserbar marknad för uppsändning av satelliter från Esrange som motiverar föreslagen investering i en ny sådan förmåga. (… ) Huruvida den adresserbara marknaden attraheras av Esrange erbjudande och är villiga att betala för tjänsterna kan inte fullt ut besvaras förrän SSC agerar på marknaden. Rymdstyrelsen konstaterar att SSC inte kan agera på marknaden med trovärdighet förrän man vet att finansieringen av den nödvändiga förmågan på basen är löst.”

Vidare säger man: ”Arbetet visar att det finns en betydande adresserbar marknad av satelliter i storleksordningar upp till ca 150 kg. Den absoluta majoriteten satelliter är i storleksordningen 10 till 50 kg. Lejonparten är satelliter avsedda för jordobservation med huvudsakligen privata ägare som värderar uppsändningstjänster på kommersiella villkor. SSC eftersträvar en bärraket med kapacitet att lyfta 150 kg för att dels kunna sända upp flera mindre satelliter samtidigt, dels kunna erbjuda större satelliter en dedicerad uppsändning.

Den affärsplan som SSC presenterat bygger på att SSC etablerar sig som en så kallad ”Launch Service Provider”, LSP, (ung. uppsändningsaktör). Kunderna är huvudsakligen satellitägare, antingen direkt eller genom mäklare. ”

Konkurrens?

Om möjlig konkurrens skriver utredarna: ”Potentiella konkurrerande baser är Norge (Andøya), UK (5-10 platser över hela Storbritannien konkurrerar om att bli först), Spanien (sydkusten) och Portugal (Azorerna).” Men man konstaterar att Esrange genom sitt läge och sin erfarenhet under 50 år har fördelar framför de flesta konkurrenter.

”Vad var det jag sa!!!”

I början på 2017 publicerade jag en artikel i NSD (Norrländska socialdemokraten) där jag påpekade att det ännu inte fanns en enda fungerande mindre raket speciellt avsedd för små satelliter. Utvecklingsarbete pågår hos många rymdföretag över hela världen men ingen sådan raket har ännu lyft någon satellit upp i omlopps bana.

Ett år senare konstaterar utredarna samma sak:

”SSC har utvärderat tillgängliga bärraketer på marknaden och troliggjort att det finns alternativ att förhandla om. Det gäller för förhandlingar med både kunder och bolagen bakom potentiella bärraketer. Rymdstyrelsen konstaterar att de potentiella bärraketer SSC prioriterat för fortsatta samtal om möjliga samarbeten förefaller vara väl lämpade för ändamålet, tekniskt, säkerhetsmässigt och genomförandemässigt. Eftersom det inte finns någon färdig bärraket, dvs. någon bärraket som testflugit, har SSC skaffat sig nödvändig beredskap och handlingsutrymme för olika scenarier.”

Rymdlagen – vad var det Svenska Rymdsällskapet sa!!!

Redan när Rymdlagen var ny propagerade föreningen Svenska Rymdsällskapet för att vissa ändringar behövdes (Jag är styrelsemedlem i föreningen). Lagen är oförändrad sedan den stiftades 1982. Nu föreslår utredningen en rejäl modernisering:

”Rymdlagen behöver ses över omgående för att SSC ska kunna agera på kommersiella villkor.

Rymdlagen reglerar idag tillstånd för att sända upp satelliter i rymden baserat på att Sverige undertecknat ett FN-traktat som anger staternas ansvar för rymdverksamhet. Nuvarande rymdlag är från en tid (1982) då satellituppsändning var statliga angelägenheter. Rymdverksamheten har nu utvecklats och engagerar privata aktörer som förväntas investera medel i olika delar, framför allt satelliter och bärraketer.

I avsaknad av internationella överenskommelser, sådana är inte på väg, är nationella rymdlagar nödvändiga för att säkerställa att varje enskilt land tar relevanta hänsyn om vad som skickas upp. De nationella rymdlagarna bör exempelvis reglera att man har kontroll över vad man skickar upp och hur länge det stannar kvar, att man inte förorenar rymden i onödan samt hur man bidrar till att minska mängden rymdskrot.

Sverige behöver en modern rymdlag omgående och för att SSC ska kunna agera behöver arbetet inledas. Att etablera en uppdaterad rymdlag kan ta lika lång tid som behövs för investeringen respektive att bearbeta marknaden och arbetena behöver starta omgående. Rymdstyrelsen anser att uppdateringen av rymdlagen bör ske parallellt med att SSC påbörjar sina marknadsaktiviteter. Myndigheten kan aktivt bidra till arbetet med en uppdatering av rymdlagen.”

Sammanfattning.

Utredningen innehåller förutom ovanstående flera andra resonemang, t.ex. om Rymdstyrelsen roll och om behovet av samarbete med grannländer i denna fråga.

Min åsikt är förstås att detta har utretts alldeles för många gånger. Allt fler länder i Europa försöker nu starta upp liknande verksamhet. Jag hoppas att arbetet genast kan börja med att bygga den nya rampen med statlig finansiering, att man genast börjar fundera över hur den nya rymdlagen ska se ut och att man omedelbart kontaktar Norges regering.

Men när kan Rocket Lab, Vector Space Systems eller något annat rymdföretag visa upp den första testade lilla raketen?